När vi nu ändå är inne på ämnet politik och ledarskap kan jag inte låta bli att nämna Vänsterpartiets nya ledare Jonas Sjöstedt. För den som har för vana att följa mina inlägg är det ju knappast någon nyhet att mina sympatier hamnar ganska så långt åt vänster. Så det är med viss lättnad och glädje som jag kan konstatera att det verkar som de för en gång skull har gjort ett ganska så klokt val.
Visserligen tyckte jag nog att både Gudrun Schyman och Lars Ohly kändes som vettiga kandidater till en början men ändå inte alls lika självklara. Gudrun hade på nåt sätt en förmåga att irritera och provocera snarare än att ena och Lars tappade ganska snart i förtroende genom sina i vissa fall ganska ogenomtänkta uttalanden.
Till skillnad mot dessa två tror och hoppas jag att Jonas Sjöstedt har en förmåga att skaffa sig respekt och förtroende både inom och utanför partiet. Han verkar vara en man med sunda värderingar och båda fötterna på jorden vars främsta mål är att föra Vänsterpartiet framåt snarare än att marknadsför sig själv. Jag hoppas och tror att han har den ödmjukhet och det engagemang som krävs för att få Vänsterpartiet på fötter.
MEN....hade jag fått välja fritt hade jag helst sett den här mannen, Kalle Larsson, som ny partiledare. Det var ganska länge sen jag såg honom som aktiv i den politiska debatten men i början och mitten på 90-talet när invandringspolitiken var en het potatis var han med i var och vart annat debatt program. En person som verkar ha modet och förmågan att stå upp för sina åsikter och som inte är rädd att ifrågasätta makthavare både inom och utanför landets gränser. En politiker med civilkurage och engagemang helt enkelt.Men man kan ju inte alltid få som man vill, så då får man nöja sig med det man får. Och jag tro på Jonas Sjöstedt...och Vänsterpartiet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar