Jag tycker att de flesta av oss, så dessvärre även jag emellanåt, lägger alldeles för mycket tid på en massa ytligt kallprat. Inte så att jag tycker att vi ska sluta vara sociala och småprata
med människor omkring oss, absolut inte, detta småprat fyller självklart sin funktion i det mellanmänskliga samspelet. Däremot anser jag att vi allt för ofta missar chansen till djupare och mer meningsfulla samtal i vår rädsla för att vara för framåt, för ärliga eller kanske rent av för närgångna.
För hur ofta hör man inte kommentarer om att man ska undvika allt för känsliga ämnen som politik, religion och varför inte rent av värderingsfrågor när man är på fest för att det finnas risk att det skulle försöra stämningen. Och hur många är det egentligen som VERKLIGEN vill veta hur du mår när de lite lättsamt undrar hur läget är?? Och vad är det som gör att vi så självklart kan prata jobb eller vardagsskvaller med kollegor och bekanta men så sällan frågar vad de ha för politiska åsikter eller om de tror att det finns ett liv efter döden??
För visst vore det bra mycket intressantare att diskutera frågor som exempelvis hur din bordsgranne ser på det Zlatans löjligt höga lön i jämförelse med sjukvårdsbiträdets torftiga inkomst istället för meningslöst pladder om hur snygg fru han har eller om det inte är på tiden att han byter frisyr. Och håll med som att fikasnacket i personalrummet skulle bli betydligt mer spännande om ni ägnade det åt att försöka hitta en lösning på den ekonomiska krisen i Europa istället för att prata om hur lite snö det har varit i vinter, om det nu inte skulle vara så att det leder er in på hur vi ska komma tillrätta med den förstärkta växthuseffektekten förstås.
Tänk så mycket spännande vi kan lära oss om våra vänner och bekanta och inte minst om vår omvärld om vi faktiskt vågar prata om det som vi innerst inne undrar och tänker på istället för om väder och vind. Och vem vet, du kanske kan få någon gammal skolkompis du råkar springa ihop med på stan att på allvar känna sig sedd och bekräftad om du tar dej tid att fråga hur hon eller han verkligen mår, men då gäller det ju också att ta sig tid att lyssna på svaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar