måndag 23 januari 2012

Landet som sparkar på den som redan ligger

Det händer inte allt för sällan att jag får frågan om vad det är som tycker är så illa med hur alliansen styr vårt land. De har ju ändå på ett relativt föredömligt sätt tagit hand om Sveriges finanser och lotsat landet genom en lågkonjuktur som på många sätt drabbat resten av Europa betydligt hårdare än oss. Det må vara hänt, men frågan är ju hur man har gjort det och på bekostnad av vad eller snarare vem/vilka?

Det som framför allt oroar mej med högerns politik är att den allt som oftast slår hårdast mot de svagaste i samhället. Jag tror givetvis inte att det är målet men det blir ändå oroväckande ofta konsekvensen.

Jag ska ge er ett mycket konkret exempel som bevis på detta, och det handlar om vårt näst intill absurda sjukförsäkringssystem som de senaste åren förändrats till en slags bestraffning snarare än det skyddsnät som från början var tanken.

Jag har en kollega som för ganska exakt ett år sedan genomgick en ganska så omfattande knäoperation där i stort sett hela leden byttes ut mot en protes. Hon har sedan dess kämpat sig igenom sjukgymnastik, diverse inflammationer med olika antibiotikabehandlingar som följd, och rehabilitering och smärtlindring i alla upptänkliga former. Sedan ett par månder tillbaka är hon till sin egen och alla andras stora glädje tillbaka i arbete till 50%. Tilläggas bör att det här är en mycket aktiv person som arbetat och idrottat hela sitt liv och som inget hellre vill än att så snart det bara går vara tillbaka på heltid. Det enda som hindrar henne är hennes knä som, trots att hennes arbete anpassats för att undvika onödig belastning och trots att hon själv gör sitt bästa för att anpassa sig till situationen, ger henne kroniska smärtor och efter dagens slut för det mesta svullnat upp till dubbel storlek.

Det är nu vårt fantastiska sjukförsäkringssystem visar vad det verkligen går för. Inte nog med den fysiska och psykiska belastning hon utsatts för under det senast året hon har ju dessutom tvingats leva på en sjukersättning som redan nu är betydligt lägre än hennes vanliga lön. Nu när ganska exakt ett år har gått ska hon bestraffas ytterligare. Dels genom att försäkringskassan börjar jaga henne med blåslampa och ifrågasätter hennes behov av sjukskrivning, trots att hennes läkare kan intyga att hon inte på långa vägar är färdigrehabiliterad, men också genom att sänka hennes ersättning ytterligare.

Det är nu jag gärna skulle vilja att någon förklarar för mej hur detta på något sätt skulle kunna påverka hennes fysiska förmåga att återgå till arbetet till 100%. Hur kan sänkt ersättning göra att smärtorna försvinner och dessutom ge henne rörligheten och den fulla arbetsförmågan tillbaka? Hur?? För mej är detta fullkomligt obegripligt och inget annat än bestraffning

Det som för mej är så upprörande med denna sjukförsäkrings och för den del även social- och arbestlöshets-försäkrings politik är att man tar för givet att alla sjuka och arbetslösa har som mål att fuska och utnyttja systemet så mycket det går. Man ser det på nåt sätt som självklart att alla som av olika anledningar inte jobbar är lata och faktiskt vill ha det så. Vad är det för människosyn?

Genom sig själv känner man andra, som det brukar heta. Så det måste ju med andra ord innebära att de som fattar besluten själva är lata fuskare som inte vill något hellre än att ligga på sofflocket och låta övriga skattebetalare stå för försörjningen, eller??

Självklart finns det en och annan som faktiskt gör sitt bästa för att utnyttja vår svenska välfärd men frågan är om de är tillräckligt många för att det ska vara värt att offra alla dem som inte vill något hellre än att arbeta och göra rätt för sig. Vart har tron på människors vilja att bidra och höra till tagit vägen? Som jag ser det så är det som vårt svensk välfärdssystem ägnar sig åt för tillfället inget annat än kollektiv bestraffning Och vad jag vet så ses det som oacceptabelt i de flesta andra sammanhang.

Så för den som undrar vad det är som jag tycker är så fel med borgarnas välfärdspolitik så finns det bara ett enkelt svar - man ägnar sig åt att sparka på dom som redan ligger!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar