Uti fall att jag inte fått leukemi
eller växande födelsemärken.
Och det inte har varit nån härdsmälta i
något utav kärnkraftverken.
Om radion inte har hunnit slå larm
om landstigningar vid vår kust.
Om jag inte har slitit av mej nån arm
på fabriken
Och om du har lust.
Skulle du då kunna tänka dej
att på lördag kväll komma hem till mej?
Äta nåt gott och dela en flaska vin?
Jag skulle bli glad i fall du kom
jag tror vi har mycket att prata om.
Jag vill lära känna dej för du verkar så fin.
Om jag inte har fått nervösa problem
eller dött av hjärtslag i värmen.
Om jag innan dess inte har fått eksem
eller bölder ifrån dataskärmen.
Förutsatt att svavelutsläppen
inte har hunnit slå till.
Om jag inte fått cancer i läppen
och förutsatt att du vill.
Så visst vill jag komma till dej då
för dina ögon e så förunderligt blå.
Att det känns som att med dej så skulle jag våga.
Med dej skulle jag räcka till
det är klart jag har lust, det är klart att jag vill.
Jag har längtat så att du till slut skulle fråga.
Förutsatt att jag ännu bor kvar här i stan
och om vikariatet förlängts.
Om det inte har kommit nån avfolkningsplan
och om banken inte har sprängts.
Om oljan inte har hunnit ta slut
och om luften går att andas och så.
Om inte nåt kärnvapenkrig brutit ut
och om du ännu älskar mej då.
I så fall vill jag dela natten med dej,
i så fall vill jag göra vad du vill med mej.
I så fall vill jag hänga av mej mitt tvivel för natten.
I så fall vill jag hoppas och drömma en stund
om så bara en enda gudomlig sekund.
Som en törstande i öknen som just funnit vatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar