Det märkliga är, tycker i alla fall jag, att det oftast är serier och filmer som jag tycker är i det närmaste skräp eller som jag i alla fall inte alls begriper tjusningen med.
Det började på 90-talet med Twin Peaks! Kommer ni ihåg den?? Jag förstod aldrig det fantastiska utan tyckte mest det verkade som producenterna bestämt sig för att stoppa in så många märkliga karaktärer och händelser som möjligt, röra om och hoppas att folk skulle svälja det med hull och hår. Och med tanke på hur mycket det skrevs och snackades så kan man ju lungt säga att de lyckades.
Sen har vi 48-timmar som jag faktiskt följde de första säsongerna men som började kännas patetisk efter två vändor. Jag menar, hur länge tror man att man kan köra samma story om och om igen??
Ja, och sen kom ju Lost. Även där gjorde jag ett seriöst försök men gav ganska snart upp när det kändes som enda målet med den serien var att skapa så många märkliga mysterier som möjligt och att sen skruva det ett helt varv till.
Och nu är det Twilight som är på tapeten. Visst, filmerna är väl helt okej men inget som är värt att jaga upp sig nämnvärt över. Jag tycker att de är både förutsägbara och faktiskt rätt mesiga. Förlåt Maria men det tycker jag.
Det finns ju hur många exempel som helst och jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör att vissa företeelser blir så uppshosade och kultförklarade medan andra som är mnst lika intressanta och sevvärda verkar passera helt obemärkt.
Inte utan att man undrar om inte de stora produktionsbolagen tillsammans med media har mer att säga till om än vad vi vill tro....eller kanske önska....
saken är ju den att jag är besatt av vampyrer!! Det är liksom det som är själva grejen... har varit tokig i vampyrer sen jag såg "En vampyrs bekännelser" när jag var liten =)
SvaraRadera