Nu har mina små änglar äntligen hittat hem!!! Det är ju faktiskt inte för än de åker bort ett par dar som man inser hur mycket man egentligen saknar dem och som man fattar hur otroligt beroende man är av att ha dem omkring sig.
Hur mycket de än bråkar och strular eller jäklas både med mej och med varandra så är det ju outhärdligt att vara utan dem mer en ett dygn i taget. Särskillt om båda är borta samtidigt. Då gör det ont i hela mej!
Men nu efter massor av pussar, kramar och godnattmys ligger de små liven och sover tryggt i sina sängar och ordningen är återställd. =)))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar